Svenske blokke

Den svecofenniske Provins

Nordsverige

 

Granitter

Syn- til postorogene granitter
Rapakivier Ragunda
Nordingrå
Rödö

Andre bjergarter

Bergslagen

granitter
andre bjergarter

Det transskandinaviske magmatiske bælte, TMB, TIB

Rätangranit

Dalarna

Småland-Värmland-bæltet

Filipstadstriben
Småland

Den sydvestskandinaviske Provins (svenske del)

vestlige del

østlige del

Blekinge

Skåne

Danske blokke

Bornholm

granitoider

sedimenter

andre

Adamson, O. J.: The petrology of the Norra Kärr district. Reprinted from Geologiska Föreningens i Stockholm Förhandlingar vol. 66, pp. 113—255, 1944 (ha)

Altenburg, H.J. 2011: Die Blekinge-Region, Gesteine im Anstehenden und als Geschiebe. Neubrandenburger Geologische Beiträge. Bd. 11 (ha)

Andersen, S. A., 1961 : Geologisk Fører over Vendsyssel. Populærvidenskabeligt Forlag (ha)

Andersen, S. m.fl. 1998: Israndslinjer i Norden. Tema Nord (ha)

Arildskov & Jensch  2015: Ignimbrite aus dem Oslo-Rift.  Geschiebekunde Aktuell  31. Jahrgang Heft 2. Hamburg/Greifswald (vs)

Barth, T. F. W., 1945: Studies on the Igneous Rock Complex of the Oslo Region. II. Systematic Petrography of the Plutonic Rocks. NVAMK (ha)

Barth, T.F.W. , 1962 : Theoretical Petrologi. New York - London (sm)

Barth & Bugge 1960: Precambrian Gneisses and Granites of the Skagerak Coastal Area South Norway. NGU No. 212f.   Oslo (ha)

Berglund, J.1989: Bohuslæns geologi. Risbergs Tryckeri AB , Uddevalla (ha)

Bergman, L. 1981: Berggrunden inom Signilskär, Mariehamn och Geta kartblad. Geological Survey of Finland (ha, sm)

Bergström, Jan m.fl., 1982 : Guide to excursions in Scania. SGU. Ser.Ca. nr 54 (ha)

Bergstrøm, B. 1999: Glacial geology, deglaciation chronology and see-level changes in the southern Telemark and Vestfold counties, southeastern Norway. NGU-Bull. 435

Berthelsen, A. 1967: Grundfjeldstektoniske studier omkring Moss, SØ Norge.NGU. 247

Berthelsen, A. 1970: Globulith. A new type of intrusive structure, exemplified by metabasic bodies in the Moss area, SE Norway.NGU26

Brøgger, W.C., 1894: Die Eruptivgesteine des Kristianiagebietes I. Die Gesteine der Grorudit-Tinguait-Serie. Videnskabsselskabets Skrifter I. Mat.-Nat. Klasse. No.4 (ha)

Brøgger, W.C. 1898: Die Eruptivgesteine des Oslogebietes. III. Das Ganggefolge des Laurdalits. NVAMK (ha)

Brögger, W. C.: 1931: Die Eruptivgesteine des Oslogebietes. V. Der grosse Hurumvulkan. NVAMK (ha)

Brøgger, W. C.: 1932: Die Eruptivgesteine des Oslogebietes. VI. Über verschiedene Ganggesteine des Oslogebietes. NVAMK (ha)

Brøgger, W. C.: 1933: Die Eruptivgesteine des Oslogebietes  VII.  Die chemische Zusammensetzung der eruptivgesteine des Oslogebietes.    NVAMK  (ha)

Bugge, Jens, 1943: Geological and petrographical investigations in the Kongsberg-Bamble formation. NGU nr.160.

Burgath, K-P & Meyer, K-O. 2012: Orbiculite und ähnliche Geschiebe in Norddeutschland und Dänemark. Archiv fyr Geschiebekunde 6. Hamburg/Greifswald (ha)

Butzbach J. 1996: Bornholm gennem 1700 millioner år. William Dams Boghandel, Rønne

Børresen, A.K. m. fl. 2009 : Larvikitt, Unik, vakker og eksklusiv. Norsk Geologisk Forening (ha)

Callisen, K., 1934 : Das Grundgebirge von Bornholm. DGU 2, 50 (ha)

Carserud, Leif , 1992 : Geologiska Sevärdigheter i Skåne !. SGU, Lund (ha)

Carserud, Leif , 1994 : Geologiska Sevärdigheter i Skåne 2. Geodeon, Lund (ha)

Carserud, Leif  1997: Geologiska Sevärdheter I Halland. Geodeon,   Lund (ha)

Czamansk, G.K. 1965: Petrologic aspects of the Finnemarka Igneous complex Oslo area, Norway.The Journal of Geology. Vol. 73. No. 2.

Dietrich,R.V. et.al. 1965: Petrology and geochemistry of Ekerit.Studies on the igneous rock complex of the Oslo region. XX.

Dons,J.A., 1952 : Studies on the Igneous Rock Complex of the Oslo Region. XI. Compound volkanic necks, igneous dykes, and fault zone in the Ullern-Husebyåsen Area, Oslo. NVAMK (ha)

Dons,J.A., 1978: The Oslo Palaeorift. A review and guide to Excursions. NGU (ha)

Dons, Johannes, 1960: Excursions in Norway. XXI. International Geological Congress (ha)

Dons,J.A., 1996: Oslo-traktenes geologi med 25 turbeskrivelser. Vett & Viten (ha)

Dietrich, R.V. et. al. 1965: Petrology and geochemistry of Ekerit. Studies on the igneous rock complex of the Oslo region. XX

Ebbestad & Sunding  2000: Ekskursjonsguide 1   Slemmestad. ISBN  82-91945-03-9 (ha)

Ebbestad og Sunding, 2002 : Ekskursjonsguide 2 - Nærsnes. ISBN 82-91945-01-2 (ha)

Ebbestad og Sunding, 2003 : Ekskursjonsguide 3 - Åros. ISBN 82-91945-02-0 (ha)

v. Everdingen, R.O.,1960: Studies On The Igneous Rock Complex Of The Oslo Region: XVII. Palaeomagnetic Analysis Of Permian Extrusives In The Oslo Region, Norway. NVAMK (ha)

Eskola, P., 1928: On Rapakivi rocks from the bottom of the Gulf of Bothnia. Fennia 50 (ha)

Eskola, P., 1934: Über die Bottenmeerporphyre. BCGF (ha)

Eskola, P., 1934: Tausend Geschiebe aus Lettland. Ann. Acad. Scient. Fenn. Ser.A, Tom.39 (ha)

Falkum, T. & Pedersen,S. 1979: Rb-Sr age determination on the intrusive precambrian Homme granite and consequence for
dating the last regional folding and metamorphism in the Flekkefjord region, SW Norway. NGT Vol. 59 (ha)

Falkum, T. et. al. 1979: The intrusive granites of the Farsund area, south Norway: Their interrelations and relations with
the Precambrian metamorphic envelope. NGT Vol. 59 (ha)

Gaut, A., 1981: Field relations and petrography of the Biotit Granites of the Oslo Region. NGU 367 (ha)

Geisler T. 1996: Die permocarbonischen Dolerite in Schonen, Südschweden: petrographische und petrochemische carakterisierung und ihre bedeutung als Leitgeschiebe. Archiv für Geschiebekunde Bd.2

Gleditsch, Chr., 1952: Oslofjordens prekambriske områder. I. Innledende oversigt, Hurum. NGU nr. 181 (ha)

Gleditsch, Chr., 1952: Oslofjordens prekambriske områder. II. Røyken og Håøy. NGU nr. 182 (ha)

Goldschmidt, V.M. , 1911 : Die Kontaktmetamorphose im Kristianiagebiet. Vidsk. Selsk.Skr.1. Mat.Natv. Kl. No 1. Kristiania (ha)

Grahn, Y. m.fl.1996: Precise chitinozoan dating of Ordovician impact events in Baltoscandia. Journal of Micropalaeontology Vol. 15.

Gry m.fl 1969: Geologi på Bornholm. Varv Ekskursionsfører Nr. 1

Gry, Helge , 1979 : Beskrivelse til geologisk kort over Danmark. Kortbladet Løgstør. DGU 1.række nr. 26 (ha)

Haas, H. 1912: Was uns die Steine erzählen. Alfred Schall, Berlin (ha)

Hageskov, B. 1978: On the Precambrian structures of the Sandbukta-Mølen inlier in the Oslo graben, SE Norway. Norsk Geologisk Tidsskrift. Vol. 58.

Hageskov, B. & Pedersen, S. 1980: Rb/Sr whole rock age determinations from the western part of the Østfold basement complex, SE Norway. Bull. geol. Soc. Denmark, vol. 29. Copenhagen

Hageskov & Jorde, 2002: Berggrunnskart 1814-2 DRØBAK, 1:50000. NGU Oslo

Hausen, H. 1911 : Stenräkningar på Åland. GFF. Bd. 33 H.7. (ha)

Hausen, H. 1912 : Undersökning af porfyrblock från sydvästra Finlands glaciala aflagringar. BCGF 31 (ha)

Hedström, H. 1894 : Studier öfver Bjergarter från morän vid Visby. GFF. Bd 16, H.4 (ha)

Heide, G.D. van der & Hellinga, W.Tj. 1974: Zwerfstenen. Strengholt Naarden (ha)

Heim, Skjöld & Wolff, 1996: Geology, geochemistry and age of the "Tricolor" granite and some other Proterozoic (TIB) granitoids at Trysil, southeast Norway. Norsk Geologisk Tidsskrift Vol. 76. Oslo

Hesemann, J.,1975: Kristalline Geschiebe der nordischen Vereisungen. Geol. Landesamt Nordrhein-Westfalen, Krefeld (ha)

Heyer, H. 1967: Rhombeporfyr-stratigrafi vest for Holmestrand. Norges Geologiske Undersøkelse 255 (ha)

Hjelmquist, S.,1966: Beskrivning till berggrundskarta över Kopparbergs Län. SGU Ca. 40 (ha)

Hjelmqvist, S., 1976: På geologisk upptäcktsfärd i Dalarna. Wallin & Dalholm Boktryckeri AB, Lund (ha)

Hjelmquist, S.,1982: The porphyries of Dalarna, central Sweden. SGU, C 782 (ha)

Holmquist, P. J.: Studien über die Granite von Schweden (ha)

Holtedahl, O., 1953: Norges geologi I II . NGU nr. 164 (ha)

Holtedahl, O., 1943: Studies on the Igneous Rock Complex of the Oslo Region. I. Some structural features of the district near Oslo. Skr. Vid.-Akad. i Oslo, I, 2. (ha)

Huizinga, M.H., 1965: Drammenrapakivi. GH (ha)

Huizinga, M.H., 1969: Rapakivigesteenten uit het Oslogebied. GH (ha)

Hurum, Jahren, Berg & Bjerkgård  1997: En eksotisk pegmatitt i kambrosiluren ved Eikeren, Buskerud. Norsk Bergverksmuseum   Skrift 12   Kongsberg (ha)

Hurum, J.H. & Frøyland, M. 2017: Geologiske turer i Oslo-traktene.Forlaget Vett & Viten. Drammen

Huseby, S. 1971: Permian igneous dikes in the southern part of the Bærum Cauldron. Norsk Vid.-Akademi. Ny serie. Bind 30

Högdahl, Andersson and Eklund. 2004: The Transscandinavian Igneous Belt(TIB) in Sweden: a review of its character and evolution. Geological Survey of FinlandJanson, E, m.fl. 1990: Sten. Svenska Turistföreningens Årsbok (ha)

Jacobsen & Raade, 1975: Rb-Sr Whole Rock Dating of the Nordagutu Granite, Oslo Region, Norway. NGT.  Vol. 55 (ha)     

Jensch, J-F. 2012: Der Horn-Quarzporphyr vom Oslogebiet, ein unbeachtetes Leitgeschiebe. Geschiebekunde aktuell 28. Hamburg/Greifswald (ha)

Jensch,J.-F. 2012: Die Leitgeschiebe-Zusammenstezung in der Vigsø-Bucht in Nord-Jytland. Geschiebekunde aktuell 28 (5) Hamburg/Greifswald (ha)

Jensch, J-F. 2013: Auf der Suche nach dem Tinguait von Graver/Südnorwegen bei Valebø – Eine exkursion auf den Spuren von W.C.Brøgger. Geschiebekunde Aktuell 29 (3)   Hamburg/Greifswald. (ha)

Jensch, J-F. 2013: Bestimmungspraxis Rhombenporphyre. Der Geschiebesammler 46 (2-3)  Wankendorf (ha)

Jensen, I.S., 1985: Geochemistry of the central granitic stock in the Glitrevann cauldron within the Oslo rift, Norway. Norsk Geologisk Tidsskrift, Vol.65. Oslo. (ha)

Jensen, Aage, 1973 : STEN - Mineraler, Ædelsten, Bjergarter, Malme. Gads Forlag. (ha)

Jessen, Axel, 1918 : Vendsyssels Geologi. DGU V.række nr.2 (ha)

Kaldhol, H., 1912 : Flytblokker fra Kristianiatrakten og Danmark på Gjermundsnes i Romsdalen. Det Kgl. Norske Videnskabers Selskabs Skrifter 1911, nr.2 Aktietrykkeriet i Trondhjem (ha)

Kalleson, E. m.fl. 2009: Excursion guide to Gardnos meteorite crater. Universitas Osloensis (ha)

Kley, van der K. 1941: Gidsgesteenten van het Noordelijk Diluvium. Boom & Zoon. Meppel (ha)

Koch, E. 1959: Fossil Pinus-cone in Late-Tertiary Erratic from Western Jutland (Denmark). DGF. Vol 14. Heft. 2

Korn, J., 1927: Die wichtigsten Leitgeschiebe der nordischen kristalline Gesteine im norddeutschen Flachlande. Preuss. Geol. L.-Anst (ha)

Krause, K., 2011: Einige Notizen zum Uralitporphyrit. Der Geschiebesammler. Jahrg. 44,  Heft 1 (ha)

Krause, K., 2009: Einige Notizen zum Braunen Ostseequartsporphyr. Der Geschiebesammler. Jahrg. 42, Heft 2 (ha)

Krause, K., 2008: Einige Notizen zum Ignimbrit – insbesondere zu einen Osloignimbrit. Der Geschiebesammler. Jahrg. 41, Heft 2 (ha)

Krause, K., 2007: Einige Notizen zum Ostsee-Melaphyrmandelstein. Der Geschiebesammler. Jahrg. 40, Heft 3 (ha)

Krause, K., 2006: Einige Notizen zum Migmatit. Der Geschiebesammler. Jahg. 39, Heft 3 (ha)

Krause, K., 2006: Einige Notizen zum Hornfels. Der Geschiebesammler. Jahrg. 39, Heft 4 (ha)

Krause, K., 2005: Einige Notizen zum Kalmarsund- und Nexøsandstein. Der Geschiebesammler. Jahrg. 38   Heft 3 (ha)

Krill, A.G. 1980: Tectonics of the Oppdal area, central Norway. GFF. Vol.102,4 Stockholm

Kübler m.fl. 2010 : En ringformad magnetisk anomali norr om Särna, norra Dalarna.SGU-rapport 2010:01 (ha)

Lahti, S.L. 2005: Orbicular Rocks in Finland. Geological Survey of Finland (ha)

Larsen A. 1959: Læså. Bornholm fra tidernes morgen. Bornholms Tidendes Forlag, Rønne.

Larsen, A.O. 2010: The Langesundsfjord. Bode Verlag GmbH, Salzhemmendorf (ha)

Larsen, Bjørn  1978: Krokskogen Lava Area.  Side 143 – 162 i  Dons J.A.  1978: The Oslo Paleorift. A Review and Guide to Excursions.  NGU  (ha)

Larsen, B. 2008: The Carboniferous-Permian Oslorift. 33.IGC Excursion 23 (ha)

Larsen, B.T., 2008: The Permo-Carboniferous Oslo Rift thrugh six stages and 65 million years. Episodes, Vol.31, No. 1 (ha)

Lehtinen, M. m.fl. 2005 : Precambrian geology of Finland. Elsevier (sm, ths)

Lijn, P. van der, 1935: Nederlandsche zwerfsteenen. Thieme, Zutphen. (ha)

Lijn, P.van der 1964: Het Keienboek. Thieme & Cie Zutphen (ha)

Lindh og Gorbatschev, 1998 : Beskrivning till berggrundskartan över Värmlands Län 2. SGU Ser.Ba nr. 45:2 (ha)

Lindström, M m.fl, 2000: Sveriges geologi från urtid til nutid. Studentlitteratur, Lund (ha)

Lindström m.fl. 2008 : Palaeozoic impact craters. 33 IGC Excursion No. 10 (ha, sm)

Lundegårdh, P.H. 1971: Nyttosten i Sverige. Almquist & Wiksell, Stockholm (ha)

Lundegårdh, P.H. 1987: Beskrivning til Berggrundskartan Filipstad SV, GFF 105, 1

Lundegårdh; P. H. m. fl, 1996: Stenar och Fossil. Norstedts Natur (ha)

Lundegårdh, Per, 1995 : Beskrivning till berggrundskartan över Värmlands Län 1. SGU Ser.Ba nr. 45:1 (ha)

Lundegårdh, Per  2002: Stenar. Bjergarter och mineral i Norden. ICA Bokforlag  Västerås (ha)

Lundqvist, G. 1935: Blockundersökningar. Historik och Metodik. SGU Ser. C. N:o 390 Stockholm (ha)

Lundqvist, J., 1951: Särnatinguaiterna och deras blockspridning. GFF 73/1, 464 (ha)

Lundqvist, T., 1968: Precambrium geology of the Los-Hamra Region, Central Sweden. SGU, Ba 23 (ha)

Lundqvist, T m.fl., 2004: Berggrundsgeologiska nyheter i Siljansområdet. SGU-Rapport 2004:11 (ha)

Lundqvist, T. 2009 : Porfyr i Sverige. En geologisk översikt. SGU (ha, sm)

Lundquist & Persson. 1999: Geocronology of porphyries and related rocks in northern Dalarna, south-central Sweden. GGF 121 (ha)

Lundqvist m.fl. 2006: Älvdalens porfyrberggrund - nya observationer. SGU-rapport 2006:23 (ha, sm)

Lundqvist & Svedlund, 2008: Provsamlingen i Älvdalens Nya Porfyrverk - geologiska beskrivningar. SGU-rapport 2008:1 (ha, sm)

Magnusson, N. H., 1923: The alkaline rocks of Siksjöberget and Ekorraasen in Särna. GFF 45 (ha)

Magnusson og Granlund. 1936: Sveriges geologi. Norstedt & Sønners Forlag, Stockholm (ha)

McCulloh, T. H., 1952: Studies on the Igneous Rock Complex of the Oslo Region. X. Geology of the Grefsen-Grorud area, Oslo, Norway. NVAMK (ha)

Matz, Otto W.J. 1902: Krystallinische leitgeschiebe aus dem mecklenburgischen diluvium. Güstrow (ha)

Meyer, K-D. 1973: Flintkonglomerat-Geschiebe in Ostfriesland und Olderburg. Oldenburger Jahrbuch Band 70

Meyer, K-D. 2010: Bohuslän-Granit in romanischen Quaderkirchen Nordjütlands. Archiv für Geschiebekunde 5 (ha)

Meyer, K-D. 2010: 200 Jahre Rhombenporphyr. Der Geschiebesammler Jahr. 43 Heft. 3 (ha)

Micheelsen, H., 1961: Bornholms grundfjeld. DGF 14 hæfte 4 (ha)

Milthers, K., 1942: Ledeblokke og landskabsformer i Danmark. DGU II. række nr. 69 (ha)

Milthers, K., 1959: Stenene og det danske landskab.- H. Hagerup, København (ha)

Milthers, V., 1905: Woher stammen die sogenannten "Rödö"-Quartsporphyrgeschiebe im baltischen Diluvium ? DGF nr.11 (ha)

Milthers, V., 1909: Scandinavian Indicator-Boulders in the Quaternary Deposits. DGU II.række nr.23 (ha)

Milthers, V., 1933: Leitgeschiebe auf Gotland und Gotska Sandön sowie der Heimat der Ostseeporphyre. GFF 55 (ha)

Müller, Reidar, 2015: Det som ble Norge. Aschehoug, Oslo

Möller, C. 1998: Decompressed eclogites in the Sveconorwegian (-Grenvillian) orogen of SW Sweden: petrology and tectonic implications. Journal of Metamorfic Geology 16 (ha)

Möller, C. et.al. 2015: Exhumation of an eclogite terrane as a hot migmatitic Nappe,Sveconorwegian orogen. Lithos nr. 226 (ha)

Neff, T.R. & Khalil,S.O. 1980: Petrology of the Holterkollen plutonic complex, Oslo Region, Norway. Norsk geol. Tidsskr. 60 (ha)

Nesje, A. et.al. 1988: Block fields in southern Norway: Significance for the late Weichselian ice sheet.Norsk Geologisk Tidsskrift. Vol. 6

Neumann, E.R. 1972: The precambrian Vallesvær granite, south Norway.
Petrography and major element relations. NGT Vol. 52 (ha)

Neumann, E-R. 1976: Compositional relations among pyroxenes, amphiboles and other mafic phases in the Oslo Region plutonic rocks. Lithos 9. (ha)

Neumann, E-R. 1979: Petrogenesis of the Oslo Region. Larvikites and associated rocks. Journal of Petrologi 21. (ha)

Nilsen, Odd, 2005 : Geologiske hovedtrekk i Grenland-Brunlanes-området. Universitetet i Oslo (ha, sm)

Noe-Nygaard, A., 1959: Strandsten. Gyldendal (ha)

Noe-Nygaard, A., 1970 : Hornfelserne fra Oslofeltet - en overset gruppe ledeblokke i Danmark. DGF. Årsskrift for 1970 (ha, sm)

Noe-Nygaard; A., 1985: Kirkekvader og kløvet kamp. Gyldendal (ha)

Noe-Nygaard, A., 1985: Sten på mark og strand. Høst og Søn, København (ha)

Noe-Nygaard, A., 1991: Larvikitter i kvaderstenskirker. DGU (ha)

Nordenskjöld, O., 1893: Om de porfyriska gangbjergarterna i östra Småland. GFF 15 (ha)

Nordenskjöld, O., 1893: Über archäische Ergussgesteine aus Småland. BGIU 1 (ha)

Nystuen, J.P.,1975: Plutonic and subvulcanic intrusions in the Hurdal area, Oslo Region. NGU 317 (ha)

Nyström, J.O.,1999: Dalavulkaniternas bildning och tektoniska miljö. SGU projekt 03-889/96 (ha)

Obst K. 1999: Die permosilesischen Eruptivgänge innerhalb der Fennoskandinavischen Randzone (Schonen und Bornholm). Greifswalder Geowissenschaftliche Beiträge. Heft. 7

Obst, Karsten  2001: Kullaite und ihre Bedeutnung als Leitgeschiebe. Geschiebekunde Aktuell  Heft 17 (ha, sm)

Oftedahl, C., 1946: Studies on the Igneous Rock Complex of the Oslo Region. VI. On akerites, felsites and rhomb-porphyries. NVAMK (ha)

Oftedahl, C., 1948: Studies On The Igneous Rock Complex Of The Oslo Region: IX. The Feldspares. NVAMK (ha)

Oftedahl, C., 1952: Studies on the Igneous Rock Complex of the Oslo Region. XII. The lavas. NVAMK (ha)

Oftedahl, C., 1953: Studies on the Igneous Rock Complex of the Oslo Region. XIII. The cauldrons. NVAMK (ha)

Oftedahl, C., 1957 : Studies on the igneous rock complex of the Oslo region. XV. Origin of composite dikes., NVAMK (ha)

Oftedahl, C., 1957: Studies on the Igneous Rock Complex of the Oslo Region. XVI. On Ignimbrite and related rocks. NVAMK (ha)

Oftedahl, C. 1960: Permian Igneous Rocks of the Oslo Graben, Norway. NGU No. 212i.   Oslo (ha)

Oftedahl, C. 1974 : Norges geologi. Tapir. Trondheim (ha)

Oftedahl, Bergstøl & Svinndal 1960: The Larvik-Langesund and the Fen areas, Southern Norway. NGU No. 212k. Oslo (ha)

Olivarius et.al. 2014: Provenance signal variations caused by facies and tectonics: Zirkon age and heavy mineral evidens from Miocene sand In the north-eastern North Sea basin. Marine and Petroleum Geology. Vol. 49

Olivecrona, H. 1920: Om Västerdalarnas sandstensformation och dess tektonik. GFF Bd. 42 H. 6 (ha)

Quensel, P., 1960: Vaggerydsyeniten. SGU, C 576 (ha)

Pedersen, L & Sørensen, H., 2003: A new occurrence of gabbro in the Oslo Rift, South Norway. NGU. nr 441 (ha)

Pedersen, Svend, 2003 : Senprækambriske subvulkanske gangsystemer i Sydnorge. Varv nr. 3 (ha)

Pedersen, Stig A. S. og Petersen, Kaj S., 1997 : Djurslands Geologi. GEUS (ha, sm)

Pedersen, Svend, 1980: Rb/Sr age determinations on late Proterozoic granitoids from Evje area, South Norway. Bull. geol. Soc. Denmark vol. 29. Copenhagen

Pedersen, Svend, 2000 : Geology of the Setesdalen area, South Norway. Geological Society Of Denmark Vol 46 (ha)

Rasmussen, E.S. 2017: Sedimentology and sequence stratigraphy of the upper Oligocene-Miocene Fluvio-deltaic system in the eastern North See Basin: the influence of tectonism, Eustacy and climate. Diss. Københavns Universitet

Rasmussen, H. W.,1966: Danmarks Geologi. Gjellerup (ha)

Richter, Konrad, 1937 : Die Eiszeit in Norddeutschland. Gebrüder Borntraeger, Berlin (ha)

Robins, B. et.al. 2008: Magma geopark, Rogaland anorthosite province. Google: No.26.Magma Geopark – the Rogaland
Anorthosite province – IUGS (ha)

Rudolph F. 2008: Strandsteine, Sammeln und bestimmen. Wachholtz Verlag, Neumünster (ha, sm)

Rudolph, F., 2008: Noch mehr Strandsteine Sammeln und bestimmen an Nord- und Ostsee. Wachholtz Verlag (ha, sm)

Rudolph, F. et.al. 2015: Steine an Fluss, Strand und Küste sammeln und bestimmen. Franckh-Kosmos Verlag.Stuttgart.

Rudolph, F. 2017: Das grosse Buch der Strandsteine. Wachholtz Verlag. Kiel/Hamburg.

Saether, E., 1945: Studies on the Igneous Rock Complex of the Oslo Region. III. The southeastern part of the Bærum-Sörkedal cauldron. NVAMK (ha)

Saether, E., 1946 : Studies on the igneous rock complex of the Oslo region. VII.The area of lavas and sediments in Nittedal. , NVAMK (ha)

Saether, E., 1947: Studies on the Igneous Rock Complex of the Oslo Region. VIII. The dykes in the Cambro-Silurian lowland of Bærum. NVAMK (ha)

Saether, E., 1962: Studies on the Igneous Rock Complex of the Oslo Region. XVIII. General investigation of the igneous rocks in the area north of Oslo. NVAMK (ha)

Schou Jensen, E., 2005: Sten i farver. Politikens Forlag (ha, sm)

Schuddebeurs, A. P., 1987: De verspreiding over Europa van gidsgesteenten uit het Oslogebied en begeleidende zwerfstenen. GH (ha)

Schuddebeurs, A.P. 1988: Aanullende mededelingen over de verspreid van Zwerfsteenen uit Het Oslogebied en het Skaggerak. Grondboor en Hamar Jrg. 42 nr.2

Schulz, W., 2003: Geologischer Führer für den norddeutschen Geschiebesammler. cw Verlagsgruppe, Schwerin (ha)

Schulz, W., 2011: Streifzüge durch die Geologie des Landes Mecklenburg-Vorpommern. TINUS, Schwerin. (ha)

Schöning, H., 1982: Ein tertiäres Flintkonglomerat mit Koniferenwurzel als Geschiebe. Osnabrücker naturwiss. Mitt. Nr. 9

Schöning, H.,: Neue Funde wurzelführender Flintkonglomerat-Geschiebe aus Jütland. Der Geschiebesammler. Jahrg. 26, Heft 2 (ha)

Segalstad, T.V. 1979: Petrology of the Skien basaltic rocks, southwestern Oslo Region, Norway. Lithos 12.   Oslo. (ha)

Segelstad, T.V. 1975: Cauldron subsidences, ring-stryctures, and major faults in the Skien district, Norway. Norsk Geologisk Tidsskrift. Vol. 55

Selonen & Suominen, 2003: Nordic Stone. Geological Survey of Finland (ha)

Sjørring, S. 1983: Flintkonglomeratet – en hjemløs ledeblok? Varv. 1983. Nr. 2

Skjeseth & Hagemann 1960: Aspects of the Geology of the Central part of the Oslo Region, Southern Norway. NGU No. 212r.   Oslo (ha)

Smed, P., 1993: Indicator studies: a critical review and a new data-presentation method. DGF. Bind 40 Hæfte 3-4 (ha)

Smed, P., 1995: Sten i det danske landskab. Geografforlaget, Brenderup (ha, sm)

Smed, P., 2010: Indicator count methods tested on Møn, Denmark. Quaternary Science Journal. Vol. 59 Nr. 1-2 (ha)

Smithson, S.B. 1962: Granite studies: I. A Granity Investigation of two Precambrian Granites in South Norway. NGU. nr. 214. Oslo

Smithson, S.B. 1963: Granite studies: II. The Precambrian Flå Granite, a Geological and Geophysical Investigation. NGU. nr. 219. Oslo

Spicar E. 2014: Several recently discovered supposed Astroblemes in Dalecarlia, Sweden. Findes på internettet.

Störmer, L.,1935: Contribution to the geology of the southern part of the Oslofjord: The rhomb-porphyry conglomerate with remarks on younger tectonics. Norsk Geol. Tidsskr. 15 (ha)

Sundvoll & Larsen, 1990: Rb-Sr isotope systematics in the magmatic rocks of the Oslo Rift. NGU. Bulletin 418 (ha)

Sørensen, R., 1975: The Ramnes Cauldron in the Permian of the Oslo Region, Southern Norway. NGU. 321 (ha)

Svedlund & Lundqvist 2010: Fynd af bergarter bildade vid meteoritnedslaget i Siljansområdet. SGU-rapport 2010:21 (ha)

Sylvester, A.G. 1998: Magma mixing, structure, and re-evaluation of the Emplacement mechanism of Vrådal pluton, central
Telemark, southern Norway. NGT Vol.78 (ha)

Torbohm, M. & Langmann, T. 2017: Fleckenquarzite im Västervik-Gebiet. Geschiebekunde Aktuell. 33 (3). Hamburg/Greifswald

Trømborg, D., 2006: Geologi og landformer i Norge. Landbruksforlaget (ha)

Trønnes, R.G. & Brandon, A.D. 1992: Mildly peraluminous high-silica granites in a contineltal rift: the Drammen and Finnemarka batholiths, Oslo Rift, Norway. Contributions to Mineralogy and Petrology 109 (ha)

Törnebohm, A.E. 1884: Grunddragen af Sveriges Geologi. Norstedt & Sønners Forlag, Stockholm (ha)

Vinx, R. 1996: Neue kristalline SW-schwedische Leitgeschiebe: Granatcoronit (mafischer Granulit): ein Neues Leitgeschiebe SW-schwedische Herkunft. Archiv für Geschiebekunde Bd. 2. Heft 1.

Vinx, R., 2005: Gesteinbestimmung im Gelände. Elsevier GmbH, München (ha, sm)

Wagenbreth, von O., 1990: Geologische Streifzüge. Landschaft und erdgeschichte zwischen Kap Arkona und Fichtelberg. Deutscher Verlag für Grundstoffindustrie, Leipzig (ha)

Wilson, J.R. et. al. 1977: New light on the Precambrian Holum granite, South Norway. NGT Vol. 57 (ha)

Yardley, B.W.D. 1997: Einführung in die Petrologie metamorpher Gesteine. Ferdinand Enke verlag Stuttgart (ha)

Zandstra, J. G., 1988: Noordelijke kristallijne Gidsgesteenten. Brill, Leidem (ha, sm)

Zandstra, J. G., 1999: Platenatlas van noordelijke kristallijne gidsgesteenten. Backhuys Publishers, Leiden (ha, sm)

Ødum, H., 1968 : Flintkonglomeratet i Jylland, tertiærformation og ledeblok. DGF 18,1 (ha, sm)

Østergaard, T. V.,1985: Sten og blokke. Gyldendal (ha, sm)

Østergaard, T.V. 2015: Danske strandsten – en guide. Gyldendal.København

Åberg m.fl 1985: The Vånga-granit, south Sweden - a complex granitic intrusion. GFF 107, 2

 

Forkortelser:

BCGF: Bulletin de la Commission Geologique de Finlande. Helsinki

BGIU: Bulletin Geologiska Institut Uppsala. Uppsala

DGF: Meddelelser fra Dansk Geologisk Forening. København

DGU: Danmarks Geologiske Undersøgelse. København

GFF: Geologiska Föreningens Förhandlingar. Stockholm

GH: Grondboor en Hamer. Winterswijk

NVAMK: Norske Videnskaps-Akademi i Oslo. I. Mat.-naturv. Klasse

SGU: Sveriges Geologiska Undersökning, Stockholm

I "strandstensgallerier" kan du se fotos af danske og udenlandske strandsten samt af blokke, der er hentet på hjemstedet (in situ).

Bjergarterne er i første omgang sorteret efter geografisk oprindelse og herefter efter bjergartstyper. Vær opmærksom på, at du kan bevæge dig et eller flere trin op i hierakiet ved at klikke på den farvede titelbjælke øverst på siderne.

De fleste af billederne har "geotags". Her kan du klikke på "kort" og få vist på Google Maps hvor stenen er fundet.

Over fotoet er angivet navn eller initialer på fotografen, den som har identificeret stenen og den som har fundet den. Med mindre andet er angivet er det den, som har identificeret stenen, som har skrevet en eventuel billedtekst. I de tilfælde (det gælder især sten fra Oslofeltet), hvor billedteksten består af en kort litteraturhenvisning, vil den fuldstændige henvisning kunne findes under fanen "litteraturliste".

 

Har du kommentarer til stenene eller har du en sten, som du synes fortjener offentliggørelse, kan du kontakte os på sm@dadlnet.dk eller mjear25@gmail.com

Sven Madsen og Henrik Arildskov

Ophavsretten til fotos i Vendsyssel Stenklubs strandstensgallerier tilhører fotografen eller den, som fotografen måtte have overdraget ophavsretten til.
Anvendelse i begrænset omfang af fotos i ikke-kommercielt øjemed er betinget af, at der henvises til Vendsyssel Stenklubs hjemmeside og at fotografens navn og navnet på stenens ejer angives.
Det er tilladt ved anvendelsen at foretage mindre ændringer af fotos. Ophavsretsindehaveren og stenens ejer skal underrettes om anvendelsen og skal have et link til produktet.
Ønskes fotos i større opløsning eller uden vandmærke, kan fotografen kontaktes.
Ønskes der anvendelse af fotos i kommercielt øjemed, rettes henvendelse til formanden for Vendsyssel Stenklub.

 

The copyright of photos presented in the Vendsyssel Stenklub galleries of beach stones is held by the photographer or by the person to whom the photographer may have transferred the copyright.
A limited application of photos for non-commercial purposes may take place under the condition that reference is made to the Vendsyssel Stenklub website and that the photographer’s name and the name of the owner of the stone is entered.
Minor changes necessary for the application of photos are allowed. The copyright holder and the owner of the stone must be informed of the application and receive a link to the product.
In case photos in higher resolution or without watermarks are wished, the photographer may be contacted.
If application of photos is wished for commercial purposes, please contact the chairman of Vendsyssel Stenklub.

 

Das Urheberrecht der Fotos in den Strandstein-Galerien des Vendsyssel Stenklub gehört dem Fotografen oder demjenigen, dem der Fotograf das Urheberrecht übertragen haben möchte.
Eine begrenzte Anwendung von Fotos für nicht-kommerzielle Zwecke ist der Bedingung unterworfen, dass ein Hinweis auf die Website des Vendsyssel Stenklub gemacht wird, und dass der Name des Fotografen und der Name des Eigentümers des Steins angegeben werden.
Es ist erlaubt, bei der Anwendung notwendige kleinere Änderungen der Fotos zu unternehmen. Der Urheberrechtinhaber und der Eigentümer des Steins sollen über die Anwendung unterrichtet werden und einen Link zum Produkt erteilt werden.
Falls Fotos in höherer Auflösung oder ohne Wasserzeichen erwünscht sind, kann Kontakt mit dem  Fotografen aufgenommen werden.
Falls Anwendung von Fotos für kommerzielle Zwecke erwünscht ist, wenden Sie sich bitte an den Vorsitzenden des Vendsyssel Stenklub.